Nu ar det faktiskt slut!

Nu ar det snart over och forbi mitt lilla aventyr och det kanns lite markligt. Cia akte igar. Det var jatteroligt atrt ha henne har och det ska bli toppen att de flyttar hem till sverige pa riktigt snart. Imorgon ska jag till tandlakaren och putsa tanderna och bjuda tva svenskar jag lart kanna pa lunch och sedan avskedsmiddag med Miriam och Simon, mina fina sambos.
Jag har verkligen inte hunnit med att skriva sa mycket som jag tankte pa denna, min blogg. Hade tankt att beratta om mina fina sambos och vad vi skrattar at tillsammans. Simon har ett harligt fnissigt skratt.
Jag hade ocksa tankt att lansera en liten mustasch-fotografi utstallning for att visa pa alla varianter av mustascher det finns har. Varje dag brukar jag rakna hur manga man jag sett utan mustasch. Idag har jag lyckats se 4. Det ar rekord for denna vecka, nastan alla man har facialhair.
Det finns sakert andra mer eller mindre intressanta saker jag skulle kunna skriva om, men nu kommer jag ju hem!

Mrs Ramanathan

Det är många människor som har gjort mitt uppehälle här i Chennai intressant, lärorikt och roligt. Men den person som tar hem guldmedaljen i, i stort sätt alla kategorier, är Meera Ramanathan, även kallad MeeraMa, eller Meera Anty (kärt barn har många namn).
Meera är sen mer än fyrtio år vän med (min syster) Cias svärmor Ann-Marie (som för övrigt också är indienfrälst). Innan jag kom hit hade jag träffat Meera och hennes man (fina Mr Ramanathan) på Cias och Henriks bröllop, alltså vid ett tillfälle. Men har nu fått tillfälle att spendera massor av tid med dem. Meera har visat mig (och nu också min syster) massor av spännande sevärdheter, allt från Mammalapurams stentempel till polynesisk dans.
Meera är en mycket intellektuell och rolig kvinna. Hon har lärt mig massor om indisk kultur och hinduism. När man får tillfälle att besöka ett tempel eller en kulturplats tillsammans med henne berättar hon om allt på ett så roligt och spännande sätt så att varenda liten gråsten får guldkant och mening. Hon är dessutom väldigt rolig och kärleksfull och bjuder dessutom på de absolut godaste och generösaste måltiderna. Det är en välsignelse att ha fått så mycket MeeraMa-tid.

Meera är den bästa guiden man kan tänka sig. Mount Everest är det högsta berget. Det flög jag över när jag var i Nepal härom veckan.

Buddism, hinduism och djur

Pa finlandsvenska kallar man det ett sprakbad nar man overskoljs av olika sprak. Jag har under denna resa fatt mig ett religionsbad. Jag tror det har gjort mig mer andlig och kanske lite mer religios.
Om buddistisk mytologi har jag forstatt att jag inte vet mycket. Men idag vet jag hjortens betydelse i Buddismen och imorgon lar jag bli annu lite mer kunnig i laran nar jag varit med syster Anila, en buddistnunna till Bodahstupan. Ater tillbaka i Chennai ska jag lara lite mer om hinduismen och deras djur.
Var ar djuren i kristendomen?

Skitiga Kahtmandu

Idag har jag gjort det igen...gett bort pengar till en främling. Men denna gång känner jag mig inte så lurad då jag vet att jag aldrig får tillbaks dem. Efter en lång utläggning om ett tragiskt liv, med hiv och barn, köpte jag honom en stor burk pulvermjölk och ett paket kex för ca 100 svenska kronor. Om allt går som jag hoppas kan barnet äta sig mätt ett bra tag framöver, om inte säljer han tillbaka mjölken och köper knark för pengarna. Det kommer vi aldrig få veta. Men denna min tjänst göra gott för mitt karma.

Innan allt detta hände promenerade jag och min Indisk/amerikanska vän till "the monkeytemple" tur och retur. Bitvis väldigt fint , men även väldigt väldigt skitigt.

Bilder från Kahtmandu

Tillbaka i Nepal

Jag ar tillbaka i Nepal efter 22 ar. Har blivit gammal, och Nepal har blivit annorlunda, men ar precis lika fantastiskt som forr.

Helt fel

Jag ar inte i curryns hemland. Iallafall finns det inget somheter curry nar man letar i kryddhyllorna. En curry ar har en gryta,men kan tydligen vara kryddad hursomhelst,dock oftast valdigt hett. Har ar det forovrigt just hett och jag ska fly en vecka till Katmandu,dar vadret lar vara som svensk sommar.Det ska bli toppen! Lite ensamt da jag inte kan ta med mig mina fina roommates, Miriam och Simon. Men kanskehittar man nya vanner eller nogon fridfull plats att meditera pa.Hursom pa lordag bar det av.
Ikvall ska vi spela bissmark.Det ar nagot vi brukar gora i under flakten pa kvallarna. det brukar vara en jamn kamp.

Allas gata

Nar man tar sin dagliga promenad till affaren eller skraddaren, eller var man nu ar pa vag, kan man stota pa nastan vad som helst. Nej, nu tog jag i....men, kossor strovar runt lite varstans, kycklingar, mopeder, hundar, cyklar, bussar samsas med folk som eventuellt tar sig en siesta i skuggan pa trotoaren eller nagon som slagit upp sitt fruktstand i nagot gatuhorn. Det ar fasinerande!
Pa tisdag ska Elin och Charlotta fara hem, i gar firade vi av dem genom att kla oss i saris och besoka en av de dyraste resturangerna pa ett hotels takterass har i Chennai. Utsikten och stamningen var fantastisk, maten var Ok.
Har fatt rapporter om att ni har den kallaste vintern pa lange. Markligt hur olika de kan vara.

Virus och bakterier

Jag har aldrig riktigt forstatt skillnaden pa virus och bakterier, trots lakarkunskapen i min slakt. (jag skams) Men min dator lar ha fatt nagot virus, genom mitt minne som varit uppkopplat for att ge bloggen bilder. Sjalv har jag drabbats av bakterier som forokar sig i varmen och ger mig hosta.
Allt lar sakert ordna sig med tiden. Men har inget spannande att beratta da jag legat under flakten de senaste dygnen.
Det jag vet att beratta ar om vadret:
Har lar det bara bli varmare och varmare, nu ar det ungefar 30 grader. Det blir nog ganska lagom att fly faltet i mitten pa mars.

Fyra dagars semester

De senaste fyra dagarna har varit fulla med upplevelser av de mest varierande slag. I fredagsmorse tog vi taget till ett zoo for att titta pa allehanda djur. Det liknade Skansen lite grann, fast utan de svenska fabodarna och med tigrar istallet for kattungar. Kvallen och natten spenderade vi i Mahablapuram, pratade med en fiskare som bjod med oss pa sin fiskebat i gryningen, fiskade, solade, fick solsting, tog bussen hem (men lamnade ungdomarna for att festa pa egenhand) och har sedan spenderat ett drygt dygn med Mrs Ramanathan (Cias svarmors fina van sedan 25 ar som jag traffat pa Cias och Henriks brollop. Jag fick en privat sightseeing runt sodra collegeomradet, vi gick sedan pa konsert i klassisk indisk musik, hade langa samtal om indisk kultur, at god mat som hennes hembitraden hade lagat och besokte idag bokhandlar och kopte allehanda bocker.
Nu ska jag bli uppdaterad i vad som hande ungdomarna under festkvallen, lar vara en romans mellan fiskaren och min roommate for att sedan stupa i sang. Efter att jag fatt tillbaka min dator som ar for kontroll hos Marias man ska jag lagga ut bilder. Godnatt!