Inga starka känslor

Friåret är nu slut för min del och jag vill ta tillfället att rekomendera det för alla arbetsleda människor som har möjlighet att söka det. Det har varit berikande! Dels för att jag har insett att mitt arbete endast är en liten del av mig. Också för att jag utan pengakrav har fått tillfälle att prova på hantverssysslor och för att den skönaste sömnen intas i soffan vid halvelva på förmiddagen när alla andra arbetar.
Nu när jag är tvungen att tjäna in pengar till brödfödan igen finns inte mycket tid över för att blogga. Dessutom har jag inte så mycket som upprör mig längre. Våren är här! Förhållandet som fick mig att analysera mig själv är över. Det jag ältar i terapin är jag så trött på att jag inte vill ge det utrymme här.
Men ge inte upp kära lilla skara, förr eller senare kommer något eller någon att drabba mig och göra mig obalanserat lycklig eller vred igen. Så jag behåller min plats i etern.