Cirka tre dagar i veckan kliver jag pa skolbussen som gar till Little Lamb School. Den ar redan da ganska full av barn som ropar pa mig "Anty, anty", vinkar och gestikulerar for att man ska komma och sitta brevid just dem.
I borjan kande jag mig mycket forvirrad, for jag fick inga tydliga direktiv om vad som forvantades av mig och misstolkade de indiska lararnas artighet med ointresse. Vi har valdigt olika arbetskulturer. Hursomhelst ar det idag med gladje jag hoppar pa bussen till skolan och nar jag inte far nagra tydliga direktiv presenterar jag en plan och fragar om den ar Ok.
Den senaste tiden har det dykt upp massor av volontarer, sa jag sitter mycket med en speciell kille som ar sju. Han har aldrig tidigare gatt i skola (de borjar pre-school nar de ar tre annars) och har precis har flyttat in pa ett barnhem, sa han behover lite extra hjalp. Det ar tacksamt att jobba med honom da han blir alldeles overlycklig nar han lyckas skriva ett snyggt C. B ar an sa lange svart att fa till.
Pa sondag ska jag jobba hela dagen pa ett barnhem som Little Lamb ocksa driver. Det ska bli jatte kul. Nar jag kommer ska jag kamma alla barn och ga med dem till kyrkan, dar gudstjansten tyvarr ar pa tamil. Men hoppas anda plocka upp lite andlighet och kanske fa mig lite nattvard.
Skolan och barnhemmet drivs i kristen anda, och aven om jag sjalv ar kristen kanns det lite ovant att sjunga kristna sanger med barnen varje dag och be tackboner flera ganger om dagen. Harligt och lite konstigt samtidigt. Jag har funderat en del pa hur det kan ha varit for min kara storasyster nar hon gick i katolsk skola ett tag i Zambia. Nu stanger visst internetstallet........Godnatt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar