I går var det dags att prata allvar med Mats om vår relation. Jag har länge hintat om att jag kommer göra slut med honom eftersom mina framtidsmål inte stämmer överens med hans. Så vi bestämde oss för att pausa och fundera på varsitt håll under två veckor.
Inte visste jag att kärlek kunde vara så oromantiskt att den kunde falla på en massa praktiska lösningar och olika syn på framtiden.
Ok, tänkte jag igår efter en rad självömkande tårar. Ingen ide att vältra sig i deppträsket. Ryck upp dig...Fånga dagen...Var inte rädd....tänkte jag och såg fram emot murarjobb ihop med min glade vän, Wille. Han vet hur man fångar stunden. Men dagen bjöd inte på praktiskt jobb. Förkylning och feber fick mig att ligga kvar i sängen hela dagen och det behövdes vänners stöd för att hålla modet uppe. Tur att man har dem.
Hoppas på att kunna fånga morgondagen, denna kommer inte gå till historien.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar